Israelisk apartheid och krig splittrar kyrkor
Kyrkornas världsråds generalförsamling har den 8 september 2022 gjort uttalanden om Palestinakonflikten och om kriget i Ukraina, på generalförsamlingens sista dag, i Karlsruhe,Tyskland.
De nära tusen delegaterna kunde inte enas om israelisk apartheid. Båda sidor kommer till tals i uttalandet, både de som anser det livsnödvändigt att benämna israelisk apartheid och de som anser att det är onödigt och till och med smärtsamt. Med Kyrkornas världsråds konsensusmodell för beslutsfattande kommer båda sidor till tals och de enas i att noggrant granska de MR-rapporter som kommit fram om apartheid i Israel och Palestina.
Kyrkornas världsråd ska nu granska vilka följdverkningarna blir av rapporterna från Amnesty International, Human Rights Watch och B’Tselem, som alla skrivit utförligt om Israel som en apartheidregim. Det är ett stort steg framåt i den ekumeniska rörelsen att man dels är ense om att man är oense och dels nämner apartheid vid namn. Att dessutom granska rapporterna som kommit från MR-organisationerna om israelisk apartheid kan leda till en mera adekvat hållning från den ekumeniska rörelsen.
Till grund för arbetet med situationen i Palestina och Israel låg en resolution som skrivits av den sydafrikanske anglikanske ärkebiskopen Thabo Makgoba. Resolutionen benämnde tydligt israelisk apartheid och manade kyrkorna i världen till gemensamma ansträngningar mot detta brott mot mänskligheten enligt folkrätten. Både Svenska och Norska kyrkan bidrog till att den sydafrikanska resolutionen kom att behandlas i Public Issues Committee, men resolutionens innehåll försvagades avsevärt under konsensusprocessen.
Kyrkornas världsråds konsensusmodell medförde även att både den rysk ortodoxa kyrkan som stöder Putin och de ortodoxa kyrkorna i Ukraina som motsätter sig den ryska invasionen skulle kunna leva med uttalandet om sökandet efter fred och försoning. Många reagerade på att uttalandet blev alltför diplomatiskt.
Kyrkornas världsråds generalförsamling har därmed synliggjort både fördelarna och nackdelarna med konsensusmodellen. Till fördelarna hör att alla får komma till tals och bli hörda, men till svagheterna hör att den profetiska rösten kan tystna. Samtidigt är det ett styrkebevis att Kyrkornas världsråd kan vara en gemenskap som härbärgerar stora skillnader. Det är ett forum för dialog och för att tala sant med varandra om det som sker i världen. Men den profetiska rösten är ofta saknad. Det är den som i regel leder till handling.
Förutom uttalandena om Mellanöstern och kriget i Europa togs också viktiga uttalanden om Seyfo, folkmordet på syrianer, förutom folkmordet på armenier. Dessa folkmord för mer än etthundra år sedan har det tagit kyrkorna så lång tid att erkänna. Det är en påminnelse om att kyrkorna inte alltid är först med att vara känsliga för rätten och rättvisan. Ibland är de olika organisationer för mänskliga rättigheter som alla uppstått efter andra världskriget snabbare på att reagera och agera.
Kanhända är det också så att en era i Kyrkornas världsråd dominerad av Europa nu går mot sitt slut. Det återstår att se vad den snart tillträdande nye generalsekreteraren från Sydafrika kan bidra med, professor Jerry Pillay. Kanske kan en ny era med mera profetisk handling åter få ett rum inom Kyrkornas världsråd.
Anna Karin Hammar
präst och tidigare direktor på Kyrkornas världsråds enhet Kvinnor i kyrka och samhälle (1986-1990) och för närvarande ordförande för Kairos Palestine Sweden
Bildtext:
Anna Karin Hammar, ordförande för Kairos Palestine Sweden